Sådär. Nu ärj jag hemma från första dagen i skolan. Känns jätteroligt. Först när jag kom dit i morse satt det, kanske 15 personer vi några bord. Sa "Hej!" och sedan satte jag mig och var lika tyst som alla andra. "Ojdå vad tyst det blev här inne" sa en person vid ett av borden. Alla skrattade lite grand men sedan var tystnaden ett faktum igen. Knäpptyst. Ingen sa någonting. Det droppade in lite fler människor. Lika tyst.
 Men när vi till slut började gå in i våran sal började jag i alla fall att prata med tjejen som hade suttit bredvid mig där i tystnaden. Jättetrevlig. Också -88. Från Skåne. T får hon heta här sålänge. Pratade med henne och sedan några andra. Kändes inte rikigt som att stämningen i klassen var lika lika tryckt efter en stund.

Är inte det där med tystnad jobbigt? Jag menar ibland är det såklart skönt att det är tyst men inte i ett sånt sammanhang som idag. Förstår ni vad jag menar?

I alla fall. Först presenterade en av lärarna sig och sedan pratade han om utbildningen och vad vi skulle möta under året. Känns riktigt intressant och skoj. På eftermiddagen kom en annan lärare och pratade om Självkännedom och Målstyrning. Han jobbar annars som personlig coach. Mycket tänkvärda saker det där med mål i livet, vad man vill åstakomma och hur man ska tänka för att ta sig dit. Så än sålänge verkar det bara skoj.


Nu ska jag ringa till mamma och sedan ska jag laga mat. Magen kurrar lite. Och så måste jag ju ha matlåda imorgon också. Kanske svamprisotto? Det är i alla fall en storfavorit!